TJUGOFEM

Den 25 februari 2012 blev en enastående dag. När solen får värma och jag får tillbringa hela dagen med min familj - ja, då är livet vackert. Jag ska säga er att det har varit en alldeles särskild dag, denna lördag. För inte var det bara Danny Saucedo som firade födelesedag idag, nej nej, även Lillan i Bengtssonfamiljen har blivit super-hurrad&grattad på sin elvaårsdag. Och inte bara det - idag har jag gjort allt jag kan göra för att få vara lycklig inombords och snart somna sött...

Michelle på sin elvaårsdag. Hon fick bra saker. Både ridläger och cykel och annatsmått&gott. Hästsaker och ännu lite hästsaker. Ja, saker till en hästjej helt enkelt!

Lyxfrukost

Vår mamma är en drottning på ett göra det festligt när det gäller!

I det fina vårvädret tog vi en promenad/cykeltur med hundar, kusin, farmor och säkert en och annan myra. (Igår hade min prinsessacykel premiär för året, det var en ljuvlig känsla för mig som totalälskar att cykla) Min kamera fick hänga över axeln och tog då och då ett foto eller två. Michelle och kusin Elin vände snabbt och gick hem, men jag och Lullen drog iväg med vinden från de andra och tog en egen tur i solen. Vi. Älskar. Att. Cykla.

Så fort cyklarna var parkerade på bakgården igen ställde jag mig i köket för att utföra en beställning jag fått av födelsedagsbarnet - att baka mina speciella cupcakes. Självklart i rosa, utan tvekan. Är det vår och heter jag Natalie så är det rosa som gäller i allt. När Natalie ställer till med bakning i hemmet vill hon gärna dundra med soulig musica och gärna kladda ner halva stora köket och låta andra diska - that's my style, ye. India.Arie har därför sjungit för mig hela dagen lång. Från morgon till förmiddag till eftermiddag till kväll och in på natten - nu. Och nu ska jag säga er något: att India.Arie har förgyllt hela mitt väsen idag. Hennes skönsjungna ord är något att leva efter, det ska jag säga och det gör jag. Hon får mig alltid, alltid att tänka till och ändra på mitt humör till något ännu mer positivt - hur positiv jag än varit innan. Det är en artist utan dess like det.

Mina bakverk blev en söt och rosa födelesedagsfika!

Så tog jag mig en långpromenad under eftermiddagssolen. Under denna stund tänkte jag på familjen. Jag kan inte med ord eller bilder beskriva vilken glädje jag känner över att få leva i en  f a n t a s t i s k familj. Vi är allt. Vi är sju individer med starka personligheter av olika slag. Alla har vi lika starka viljor. Alla är dramatiska och uttrycksfulla. Hälften av oss är extremt känsliga och jag tillhör den halvan. Några av oss är extremt, extremt envisa och driftiga. Och tillsammans går vi in i och ut ur dagar och kärleken växer sig starkare för var tid som går. I love it. I love my familyyyy.


Och eftersom att jag redan nämnt den där Danny så ska jag väl skriva till punkt när det gäller honom idag. Min vän Matilda som är helhelhelgalen i Danny skickade ett långt, långt, långt sms till sina vänner idag och bönade och bad om att alla skulle rösta på honom i kvällens deltävling i Melodifestivalen. Det var ett fantastiskt roligt sms och jag kan nästan garantera att alla som fick detta meddelande röstade på Danny även om de inte tyckte om hans bidrag. Men helt ärligt - han var strålande. Vi. Alla barn i familjen skrek som tusan när han fick gå vidare. Han gjorde allting så fint! Jag ska säga att jag blev berörd...

Min dag har varit helt perfekt. Jag kan inte annat än att känna en överväldigande tacksamhet för att jag får dela livet med en familj som min, med härliga syskon och kloka, kärleksfulla föräldrar. För att vi - tillsammans - får hylla livet med god mat, skratt, höga ljud och musik. För att vi alla är friska och mår bra. Och för att jag har lärt mig att välja de bästa delarna av livet. För precis som India.Arie sjunger - Det går att välja.



I’m having a private party
Ain’t no body here but me, my angels, and my guitar singin’ baby look how far we’ve come here
I’m havin’ a private party
Learning how to love me
Celebrating the woman I’ve become, yeah

/Natalie

Foton: Natalie Bengtsson


Fjärilar i magen



Vi gjorde det! Vi gick in på resebyrån och gick ut i kylan med höga skratt och jubelrop i höga C. Vi lämnade världens nöjdaste försäljare. Oja, det gjorde vi. Vi firade detta väldigt spontana beslut på kafé med fika och hysteriskt prat. Knappt kunde vi förstå att detta ögonblick var ett sanningens ögonblick. Halv 5 somnade jag morgonen därpå. Allt för uppe i varv för att kunna sova.

Men nu har vi 52 dagar på oss att planera, prata vidare, drömma och verkligen förstå att vi ska dit. Till bilden ovan. Thailand. Till ett alldeles underbart hotell på en stadig klippa vid havet. Där ska jag värma mina frusna leder i två hela veckor. Och jag ska dela denna drömsemester med två helt fantastiska tjejor. !! DET kommer bli minnesvärt om något!

Det är som att vara nyförälskad...
WWWEEELLEEHEEEH!

WEMMEEHEE.!!

/ Nöjd, glad, speedad & frusen dam.


RSS 2.0